Rättningsprocessen

Rättning av prov för revisorsexamen och högre revisorsexamen är en omfattande process som kan indelas i nedanstående faser:

Sammansättning av rättningsteam

Efter sista anmälningsdag för revisorsexamen och högre revisorsexamen finns information om hur många tentander som anmält sig till respektive prov. På basis av antalet tentander sätts ett rättningsteam samman för respektive prov. Vid sammansättningen av rättningsteamen prioriteras medarbetare med erfarenhet av provkonstruktion, tidigare rättning av prov eller som själva erlagt godkänt prov för revisorsexamen eller högre revisorsexamen. Personerna i rättningsteamen får besked om hur mycket tid de måste avsätta för rättningsarbetet under aktuella veckor.

Genomgång med rättningsteam

Innan rättningen påbörjas samlas rättningsteamen för en genomgång tillsammans med konstruktörsteamen där respektive provansvarig redogör för uppgifterna med avseende på fördelning av poäng, bakgrund till uppgiften, genomgång av svarsmall, erfarenhet från möten med Examensrådet etc. Respektive rättare tar direktkontakt med provansvarig om det uppkommer frågor vid rättningen.

Rättning av provsvar

I rättningsarbetet delas provsvaren upp så att samma person eller högst två-tre personer rättar en och samma uppgift. I de fall två eller flera personer rättar samma uppgift sker en avstämning mellan rättarna så att rättningen sker efter enhetliga kriterier. För att rättningen ska bli enhetlig och rättvisande rättas först tio svar på en uppgift "preliminärt". Därefter kontrolleras avgivna svar mot svarsmallen varefter rättning sker av övriga svar. Till sist rättas de tio första svaren definitivt. Om oklarheter uppstår i samband med rättningen kontaktar rättaren provansvarig.

Den fråga som är vanligast förekommande rör poängsättningen för svar som avviker från svarsmallen. Om en uppgift består av flera deluppgifter för rättaren sidoordnade noteringar om aktuell poängfördelning för de olika deluppgifterna. Rättaren gör ibland en plus- eller minusmarkering för lämnad totalpoäng på respektive uppgift. En minusmarkering kan t.ex. innebära att lämnat svar pendlat mellan fem och sex poäng och att rättaren därför givit sex poäng med minusmarkering. Om det på motsvarande sätt inte funnits tillräckliga skäl att ge sex poäng har rättaren sannolikt givit fem poäng med plusmarkering. I samband med rättningen anges totalpoängen efter varje uppgift på tentandens provsvar samtidigt som totalpoängen förs in i ett Excel-ark med ovan nämnda plus- och minusmarkeringar. Läs mer